Konflikter på arbetsplatsen är ofta oöverstigliga. Så kan en konflikt uppstå, om till exempel rollerna i företaget inte är klart fördelade och därmed uppgifterna under bordet faller. Ofta söker parterna då en*n ansvarig*n. Det finns också fall där värdena hos en annan person i företaget inte alls stämmer överens med de egna och därför blir samarbetet svårt att utforma.

Hurkan vi få sådana Meinungsverschiedenheiten på socialverträgliche Weise begegnen? Ett svar på detta kan vara en helt fri kommunikation.

Vad är gewaltfreie Kommunikation?

Konceptet för helt fri kommunikation infördes ursprungligen av psykologen Marshall B. Rosenberg. Enligt Rosenberg står framför allt Art und Weise des Sprechens och den empatiska kontakten med min motpart i centrum.

Gewaltfreie Kommunikation ermöglicht eine neue bewusste Art und Weise, wie wir uns ausdrücken und anderen zuhören.

Hur fungerar gewaltfreie Kommunikation?

Hänvisning: Många människor kommer att reagera på denna process först med ett "Nichts darf man mehr sagen" eller "Hört doch auf immer so emotional zu sein" (Achtung, das ist eine Mikroaggression). Ofta behöver Umsetzten von gewaltfreier Kommunikation mycket Geduld och tid.

Ta dig i akt, en kollega frågar dig mycket bestämt: "Är du nu äntligen färdig med uppgiften?" I stället för att köra direkt från huvudet och ge ett enkelt svar, kan du svara med de fyra skrifterna i den fria kommunikationen:

1. Observation (wertfreie Beobachtung)

Håll ett ögonblick inne. Vad hände just i denna situation? Vad har din motpart på Sachebene (ingen tolkning) just sagt? Vad ser du just nu? Nimm allt om dig runt sanningen, utan att det är lika att värdera. Det första steget är mycket hjälpsamt, för att få en överblick över situationen och vinna lite distans.

Så går det: I vårt exempel skulle det kunna klämma så: Mein Kollege hat mir gerade eine Frage gestellt. Dabei ist er von seinem Stuhl aufgestanden und hat sich in meine Richtung gelehnt. Du kan säga, vad du ser, men inte vad du tänker. Fraser som "Vad jag höjer, är..." eller "Jag ser, du vill..." kan här vara till hjälp.

2. Känslor (Gefühle wahrnehmen)

Gör en liten incheckning med dig själv. Hur känner du dig just nu och hur känner du din kropp? Här hjälper Ich-Botschaften: "Ich fühle mich verärgert, weil ...", "Ich bin müde, weil ..." eller "Wenn das passiert, fühle ich mich ...". Benutze am besten Adjektive, die deine aktuelle Empfindung beschreiben, nicht das, was andere ausgelöst haben. Begriffe wie "unter Druck gesetzt" oder "nicht gehört fühlen" behindern eher gegenseitiges Verständnis, können aber natürlich je nach Situation auch angebracht sein.

Så går det:: I vårt exempel skulle det kunna vara så här: "Om jag höjer sådana formuleringar, känner jag mig genervad och förtvivlad."

Tips: Stärk din företagskultur, minska konflikterna och förbättra teamkänslan. Med Zwopr får du ett positivt arbetsumfeld och binder dina medarbetare på ett hållbart sätt.

3. Behov (Bedürfnisse)

Gefühle sind meist ein guter Indikator für ein nicht erfülltes Bedürfnis. Vad behöver du, så att det går bättre för dig?

Ett exempel skulle vara: "Arbetet är för oss alla mycket stressigt! Eftersom jag tycker att mitt välbefinnande är viktigt, behöver jag ett motsatsförhållande."

4. Förfrågningar (Bitte zur Bedürfniserfüllung äußern)

Du känner nu dina känslor och även det behov, som inte är uppfyllt. Nu är det an der Zeit, att du dafür sorgst, att detta Bedürfnis erfüllt werden kann. Eftersom du oftast önskar dig något från en annan person, är det meningsfullt att också ta hänsyn till din motparts känslor och behov. På samma sätt kan det vara till hjälp att göra ditt önskemål så flexibelt som möjligt med påståenden som "Jag har frågat mig, om..." eller "Var det i ordning för dig, om..."

Så här gör du: I vårt exempel skulle det kanske vara så här: "Är det för dig i ordning något fördömande med mig att vara, så att vi alla kan känna oss värdefulla i vårt arbete?".

Fazit - Varför är det viktigt med en välfungerande kommunikation på arbetsplatsen?

Våldsfri kommunikation är en förutsättning för ett värdesättande och empatiskt bemötande på arbetsplatsen. Detta är viktigt för ett produktivt och så konfliktfritt samarbete som möjligt.

Med en välfungerande kommunikation kan gamla kommunikationsmönster brytas, till exempel genom att rättighetsfrågor i sig kan leda till en konflikt eller ett fullständigt tillbakadragande från konflikten. Med en välfungerande kommunikation kommer den ömsesidiga förbindelsen att minska och värdebedömningen samt den ömsesidiga förståelsen för olika perspektiv att främjas.

Först behövs denna process aktives Reflektieren och Nachdenken. Irgendwann går denna Art von Kommunikation dock helt från ensam.

Quellen

Centrum för ickevåldskommunikation | Centrum för ickevåldskommunikation. (n.d.). Centret för icke-våldsam kommunikation. https://www.cnvc.org/

bra jobb. (2019, 2. maj). Gewaltfreie Kommunikation im Job - mit Empathie zum Erfolg! | GoodJobs. https://goodjobs.eu/blog/article/gewaltfreie-kommunikation-im-job

Goldman, R. (2021, 19 augusti). Icke-våldsam kommunikation på arbetsplatsen. LinkedIn. https://www.linkedin.com/pulse/nonviolent-communication-workplace-robert-goldman

Stärk ditt team med principer för icke-våldsam kommunikation. (n.d.). First Round Review. https://review.firstround.com/power-up-your-team-with-nonviolent-communication-principles

Ritter, S. (2018). Våldsfri kommunikation i arbetslivet. Management Circle. https://www.management-circle.de/blog/gewaltfreie-kommunikation-im-beruf/

Våldsfri kommunikation på arbetsplatsen - vad är det och hur fungerar det?